Startsidan

För en brukad och bebodd skärgård

med rent vatten och rikt biologiskt liv

i ett väl hävdat och med ömsint omtanke

bebyggt kulturlandskap.

Främmande fåglar.

Gryts skärgård har genom åren lockat många utövare av fria yrken såsom artister, kompositörer och författare. Om det har skrivits en del bl.a. av Bia Mankell i meddelanden från Östergötlands länsmuseum 1954/55. Dessa personers närvaro genererade sedan i besök av bemärkta personer som annars inte skulle ha hittat hit.

Artisten Rolf Mellström illustrerade boken "Harstena", som Sven Bartel skrev 1933. Det är väl känt. Att han bodde i Mörkedal på Stora Ålö är kanske inte lika bekant.
Den 31 augusti 1920 föddes John Bruno Mellström. I Mörkedal. Föräldrarna var Rolf Allan Mellström född 1896 i Stockholm och Ingeborg Kristina Thomsen född 27.11.1892 på Färöarna. Dopvittnen vid John Brunos dop, var fröken Linde Klinckowström Stafsund, fru Ida Thomsen Köpenhamn och Hersof Thomsen Färöarna.

Alltså idel långväga gäster av vilka jag vill presentera en lite närmare:
Linde Klinckowström var född 1904 i Stafsund på Mälaröarna. Hon blev döpt till Ebba Astrid BeateSofie Axelsdotter, men kallades aldrig annat än Linde. Hennes far, vetenskapsmannen och författaren Axel Klinck-owström, var en originell herre med stor reslust. Sydpolen och Spetbergen var några av resmålen.

Linde blev en känd ryttarinna. Hon red sin häst Castor genom Europa mellan 1926 och 1932 och besökte bl.a Rom. Det har hon skildrat i boken "Ritt genom livet" Hon gifte sig sedan med Hans von Rosen på Lindö i Runtuna. Efter makens död 1952, bodde hon kvar på Lindö till år 2000, sedan flyttade hon "hem" till Stavsund där hon dog 2001.

Varför den då 16-åriga fröken Klinckowström gästade Gryt vid detta dop kan man undra över? Hennes familj var förtrogen med konstnärskretsar. Lindes syster Thora var gift med Nils von Dardel. Kanske Mellström tillhörde vänkretsen. På 1970-talet träffade jag den forna ryttarinnan, som då sade sig vara "avsutten och ga ga och kalken ryker i järnskakningarnas ärrbildningar" Humor och humör saknades dock inte.

På Grytö har många kända personer tidvis vistats, såsom Primuskökets skapare fabrikör J V Svensson. Musikdirektör Henning Mankell m.fl. Om dem finns att läsa på annat håll.

En person som tillbringade några tonårssomrar på Grytö är intendenten och konstkännaren Bo Lindvall. Hans far häradshövdingen Gustaf Lindvall i Växjö, hyrde stora byggningen på Grytö några somrar i början på 1930-talet. Häradshövdingen var född i Valdemarsvik där hans far var grosshandlare. Så familjen hade anknytning till trakten. De vistades mycket på sjön. Vi hade gott om båtar på Grytö. En gång skulle Bo skjutsa mej på en gammaldags skottkärra med järnhjul.

Det höll på att sluta illa. Han körde mot en sten och jag ramlade av. Bo Lindvall blev Fil. lic i Lund 1945, blev knuten till Nationalmuseet 1950 och blev slutligen intendent på Prins Eugens Waldemarsudde. En främmande fågel i Gryt var förvisso coopvaerdiekapten Anders Swartz i Hagaborg Han var född 1745 i Constantinopel. Jag vet att Anders Fahlbeck har ägnat stort intresse åt Swartz, så jag vill inte föregripa en eventuell uppsats av Anders.

En tidig invandrare i Gryt var Johan Jacob Rissler Han var född i Schweitz 1740. Om honom skriver Kyrkoherde Hörling i dödboken: Johan Jacob Rissler, död 12.2.1817, född i Schweitz 1740. Rest mycket till sjöss, även i andra världsdelar. Varit militär och haft åtskilliga näringsfång i Sverige. Senast som Kyrkovaktmästare i Gryt. Gift 3 gånger. I andra giftet 2 söner. Men i det tredje giftet med Ingeborg Hansdotter fick han intet barn. Varit av svagt bröst besvärad.

Dog av lungsot. Begravd 16 februari.
Vem som var Risslers första hustru vet jag inte, men den andra hustrun var Magdalena Friberg, f.1769 i Gnosjö och död 21.11.1906 .Vid bouppteckningen nämns sönerna Johannes Jacob och Abraham. Sonen Jacob, f.1797 i Rågetedalen, dog 15 jan 1808 av okänd sjukdom. Sonen Johannes, f. c:a 1792, uppges bo i Holmtebo. Sonen Abraham, f.26.8.1806 i Olofsvik i Fyrtorp. Som minderårig får han fjärdingsman Johan Nyrén i Rågetedalen som förmyndare. Medan Rissler och Magdalena bodde i Olofsvik fick de tvillingarna Abraham och Isak, födda 25.11.1802.

De dog dock följande år. Tredje hustrun Ingeborg Hansdotter, f.1760 i Ornö Tryserum, överlevde Rissler endast några månader. Hon dog 8.7.1817 och var då bosatt i Tullstugan vid Gryts kyrka. Hon uppges ha varit bröstsjuk en längre tid och dog av lungsot.
De båda sjöfararna Swartz och Rissler kände troligen varandra, då de vistades i Gryt samma tid. Båda dog där 1817.

Lars Nahlbom

 

Artiklar publicerade i Gryts-Skanken Nr 2 December 2004

 

2006-01-08: Byggnadskultur: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Betesprojektet: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Kerstins grav på Gräsmarö: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Främmande fåglar: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Brev från Viking Olsson: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Sommarminnen 2004: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Kommunplanering: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Händelser i Grytsbygden: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Ett svunnet skärgårdsliv: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Sent i oktober: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Nisse på Sumpen: Läs berättelsen här.
2006-01-08: Nr 2 December 2004 Första sida: Gå tillbaka här.