Startsidan

<< Tillbaka <<

<< Tillbaka <<

För en brukad och bebodd skärgård

med rent vatten och rikt biologiskt liv

i ett väl hävdat och med ömsint omtanke

bebyggt kulturlandskap.

Glimtar av skärspråk

Läsövning i skärspråket med centrum kring båtar, sjö och sjöfärder.

Skärbons båtar kallades ökor, roddsumpar, storbåtar och notökor. Med ökorna rodde eller seglade man "åt lann", "till grunds" eller "te hommorna" eller högg man i med barnmorskerodd. Då det var bråttom. Ökorna och båtarna före motorernas tid var alla feminum. "Ho segler som e svale" var ett omdöme som kunde gälla både lillökan och den mjölkerska som seglade henne.

Med motorbåtarna ändrades språkbruket. Motobåten och hans tändkulemotor måste "illes på" inna´ en kunne lägge å för att "gå" te´ lann. Motorbåten var maskulinum och med honom "gick" man. Man seglade inte men framförallt åkte man ingalunda.

Med motorbåtarna minskade beroendet av väder och vind ehuru det knappast upphörde , åtminstone inte så länge Västerviksmotorernas hästkraftsantal höll sig omkring 5 och farterna omkring 6 knop. Även då kunde man. liksom vid rodd och segling, tvingas att kroka sig fram genom skärgården i lä på större öar för att slippa stampa sig genom översköljande sjö och stänk.

Länge mindes man väl äldre vädertecken som "Aftonrodnaden ger vacker natt, men morgonrodnaden ger skvätt i hatt" eller "Kommer regn före vind, tag du toppseglen in", men visdomsorden behövdes mindre. Än mindre behövdes den gamla åkallelsen "Blås Kajsa blås, så får du en ny särk" vilken kanske kunde leda till så stor bönhörelse att sjön kunde "börje å brinne vite" d v s ge vita gäss eller bli så elak att man fick lägga sig still i lä.

Det kunde behövas även vid mindre vind än den storm som Axel Karlssons från Getterö råkade ut för, då han hade två oxar i storökan som skulle seglas till Spårholmen. Abel Jonsson i Kråckmare beskrev orkanen målande: "Det blåsa så om dan att femton kärringar ha inte kunne hålli fast ett kalvskinn framför navelhålet". Mycket riktigt seglade Axel i kull.

En annan förändring i språkbruket kring båtar och sjö må noteras med språkspionlig petighet. Av skärgårdens ökor var det bara roddsumpen som behöll vikingaskeppens snipform. Ökorna/sniporna längs ostkusten och i Blekinge fick en akterspegel under medeltiden. I kulturspridningens randområden som längs Norrlandskusten och på Öland och Gotland blev sniporna kvar med sina aktrar lika spetsiga som förstävarna.

När de motordrivna men ännu öppna skötbåtarna under 1900-talets första årtionden ersatte storökorna fick de fylligare akterpartier än ökorna, vars undervattenkropp, trots akterspegeln, hade kvar snipans skärpa.

Fylligheten behövdes för att bära motorn. Ändå skulle skrovet släppa vattnet väl. Lösningen blev ett rundgattat skrov vilket betydde en annan och fylligare form än snipans. Den krävde nog även en båtbyggarkonst av något högre dignitet än snip- och ökbyggarnas.

Sin fulländning fick de rundgattade akterskeppen nog på Smålandskusten och i Blekinges "däckade strömmingskostrar" Se Alsings koster t ex. för att nu inte tala om många västkusttrålares vackra kryssaraktrar.

Det är en smula nedlåtande, kan jag tycka, att i plastbåtsförsäljarnas efterföljd kalla dessa vackra skapelser för snipor. De är varken till form eller väsende "snipiga" utan generöst rundgattade och kunde hellre kallas "rundgattare" än snipor. Likaså var det väl en smula okänsligt att kalla de frestande runda akterkastellernas bärare för "han".

Per Gräslund

 

Artiklar publicerade i Gryts-Skanken Nr 2 December 2005

 

2006-04-16: Greve Mörner: Läs berättelsen här.
2006-04-16: Vattenskotrar och båtkörkort: Läs berättelsen här.
2006-04-16: Skogen vid kusten: Läs berättelsen här.
2006-04-16: Huset på Udden: Läs berättelsen här.
2006-04-17: Litteraturtips: Läs berättelsen här.
2006-04-17: Glimtar av skärspråk: Läs berättelsen här.
2006-04-17: En skärbondes dagbok: Läs berättelsen här.
2006-04-17: Vad betyder Harstena?: Läs berättelsen här.
2006-04-17: Sommarens begivenheter: Läs berättelsen här.
2006-04-17: Käre Medlem!: Läs berättelsen här.
2006-04-17: Gryts Hembygdsförening: Läs berättelsen här.
2006-04-17: Notiser: Läs berättelsen här.
2006-04-17: Nr 2 December 2005 Första sida: Gå tillbaka här.