För en brukad och bebodd skärgård
med rent vatten och rikt biologiskt liv
i ett väl hävdat och med ömsint omtanke
bebyggt kulturlandskap.
Grytsskankar, så kallades skärborna från Gryt av St
Annae hankar, av
Tryserums trattar och av Ringarums vargar, men även av Roslagens kalvar.
Det är framtiden som är vårt mål. I överskriften till denna sida sammanfattas i kortform de mål och den framtid som Gryts Skärgårdsförening vill verka för. Våra mål påverkas förstås av vår erfarenhet. Det är det som historia är till för. Att samla erfarenhet. Bland annat av hur olika framtidsplaner fallit ut under tidernas gång. För det enda man med säkerhet vet om framtiden är att den en gång blir historia.
En historisk bild kan vi tacka Söderköpingssonen Johannes Enholm Eliasson för. I den doktorsavhandling som han disputerad på i Åbo 1753 skildrar han vår skärgård så här: "De sköna vattu=sträckningar, som här löpa ifrån fasta landet ut till hafs, äro med härliga öjar och holmar omgifne, hwilka af gräsmarker och löfskog så beprydas och utsiras, at åskådaren ej utan sinnens besynnerliga förlustande kan här betrachta naturen i sin fägring".
Nu aviseras ändringar i lagstiftningen om strandskyddet. Starka kommersiella och lokalpolitiska krafter vill lätta på skyddet för att möjliggöra mer bebyggelse i strandlägen. Om strandskyddet skulle ge plats för en mer ohämmad exploatering av skärgårdens stränder kan det leda till att kvarvarande "sköna wattu= sträckningar" ---mellan -.-" härliga öjar" blir ett minne blott.
Då kan roslagsskalden Einar Malms dystra framtidsvision drabba inte bara honom utan även oss:
"Sedan folk har börjat återvända/till naturen som det heter,/tog naturen själv en ända/mellan villor och staketer."
För vår skärgård borde målet vara att motverka en sådan utveckling och att skapa något eget och bättre. Drastiska uttryck i diktens form kan vara ett memento. Vi vill att skärgårdens skall vara öppen för alla, men inte på villkor som gör att den skönhet alla vill uppleva och de resurser som alla vill bruka slits ut. Både privata exploateringar och statligt infört allmänningsbruk kan, när de genomförs med hänsynslöshet, leda till tragedier.
Allmänningarnas tragedi och de felplacerade eller störande husens
tragedi.
Det är därför skärvården behövs. Det är
därför man skall tänka efter i förväg och bara
acceptera de högsta ambitioner för Gryts skärgårds
framtid. Vi kan vinna i konkurrensen med alla liknande skärgårdar
genom att inte bli nummer tretton på kommersens utslätade dussin.
Per Gräslund
till Skärvårdsföreningens gåvogivare som vi inte
alltid hinner tacka personligen.
Även i år har ni redan bidragit med ca 17.000 kronor till skärvården
utöver edra medlemsavgifter.
Under våra 14 räkenskapsår har ni direkt till föreningen
skänkt ca 200.000 kronor. Det har bl a gjort det möjligt för
föreningen att lämna bidrag till skärvård med ca 150.000
Kronor, varav ca 140.000 till Betesprojektets tre lagårdar.
Vi kan även berätta att projektet därtill fått ca 1.200.000
från våra medlemmar och intressenter. Dessa gåvor har
i huvudsak slussats via Världsnaturfondens, WWF:s Skärvårdsfond.
Summan blir 1.340.000 kr. Den motsvarar ca 1/3 av lagårdskostnaderna.
Utan dessa gåvor hade projektet ej blivit av.
Vi vill särskilt tacka Christina Stange vars man Ulf sorgligt nog lämnat detta livet, familjen och sina vänner. Christina angav vår förening som tänkbar mottagare av minnesgåvor, vilket många vänner hörsammat. Styrelsen tackar alla givare och intygar att den känner stort ansvar för att gåvomedlen kommer skärvården till effektiv nytta.
Styrelsen
2007-01-14: Gubbar i mitt minne: Läs
berättelsen här.
2007-01-14: Ånge garn å rumme: Läs
berättelsen här.
2007-01-14: Om Gryts skärgård: Läs
berättelsen här.
2007-01-14: Hänt i Grytsbygden Korta nyheter: Läs
berättelsen här.
2007-01-14: Litteratur: Läs
berättelsen här.
2007-01-14: Utredning om båtkörkort: Läs
berättelsen här.