Startsidan

Gryts Hembygdsförening

År 2005 har varit ett år som i huvudsak präglats av förvaltning av våra tillgångar. Såväl bildligt som praktiskt. Vi har efter några år av mycket praktiskt arbete med nybyggnationen av båthuset tagit en välförtjänt ”time out”. Vi har koncentrerar oss på att genomföra vårt årsprogram och därutöver endast diskuterat tänkbara framtida utvecklingsprojekt.

Ett av tänkbara projekt är Virtuellt kunskapscenter. Vi har haft några inledande möten på tänkbar struktur och projektorganisation. Det har ännu så länge stannat vid det. Vi får väl se om eller när vi lyckas verkställa planerna.

Ett annat projekt vi engagerat oss i är Häradskärs framtid. Vi har deltagit i några inledande diskussioner om alternativa framtida förvaltningsmodeller. Dagsläget är att den framskjutna projektansökningen om medel för en första upprustning av byggnaderna på Fyrplatsen nu är inlämnat. Diskussionerna kommer att återupptas när den ansökan är färdigbehandlad och förhoppningsvis tillstyrkt.

 

Båthuset är färdigbyggt och invigt. Några små mindre detaljer återstår. Vi planerar att under senhösten och vintern utforma museet på ett mera professionellt sätt. Vi kommer att exponera föremålen i interiörer på olika teman. Tanken är att interiörerna skall ändras efter hand. Vi kommer att få hjälp med utställningsarbetet av Karin Klöör.
Under hösten har flertalet byggnader på Björkudden genomgått en utvändig upprustning. Vi har lyckats göra en förmånlig överenskommelse med kommunens arbetsmarknadsenhet som genomfört arbetet. Resultatet blev lyckat och vi är mycket nöjda.

För 10 år sedan gjorde vi den senaste upptryckningen av Grytsboken. Då i 500 exemplar. Lagret är nu åter tomt och vi står inför en nytryckning igen. Bekymret är finansieringen, då en ny omgång på 500 ex kostnadsberäknas till ca 125.000:- Vi har diskuterat några olika tänkbara lösningar. Vi har även goda förhoppningar om att hitta lösningen inom kort.

Anders Gustafsson
Ordförande

ETT AXPLOCK UR GRYTS HEMBYGDSFÖRENIINGS ÅRSPROGRAM

Vårvandring den 21 maj 2005
45 vårystra personer embarkerade denna dag båten Tullan, med Tommy Ljung som skeppare. Målet för båtresan var Missjö i St Anna skärgård. Dagen bjöd på lite kalla vindar, men solen förgyllde hela vår resa genom en vårgrönskande skärgård. På Missjö mötte familjerna Almqvist och Rosell-Klaving.

Missjö, fick vi veta, är ett utskärshemman. Det har varit bebott allt sedan 1500-talet. De människor som då levde på ön tog sin huvudsakliga inkomst ur havet. Så småningom bröts och uppodlades små tegar varom gamla inhägnader vittnar.

På 1800-talet upplevde Missjö, liksom andra befolkade skärgårdsöar, sin blomstringstid. Då fanns här 5 gårdar samlade i en bygemenskap. I mitten av 1800 talet genomfördes Laga Skiftet. Två av gårdarna blev kvar i byn, de övriga flyttades ut till mer avlägsna delar av ön.

Bengt Almqvist berättade att han och hans familj allt sedan 1979 varit bofasta Missjöbor. Han är ägare till två av öns nuvarande 3 gårdar. Fyra familjer med flera skolbarn bor här året runt. Låg- och mellanstadiebarnen går i St Anna Kyrkskola, högstadiebarnen i Söderköping. Almqvist berättade att St. Annas relativt grunda skärgård har en tidigare isläggning än skärgården i Gryt. Vintertid är man därför ofta hänvisade till kompletteringstrafik med svävare, en service som nu hotas av en försvagad kommunal ekonomi.

 

Den tredje åretruntbebodda gården på ön ligger på öns södra del. Här bor sedan 18 år Birgitta Rosell och Jörgen Klaving. Jörgen har från detta underbara ställe i St Anna skärgård hela världen som sitt arbetsfält. Här, från sitt arbetsrum med utsikt över en liten vik av Östersjön, finns han tillgänglig för alla världens handelsflottor. Härifrån administrerar och dirigerar han handelsfartyg till såväl akuta som planerade varvsbesök världen över. Vår vär(l)d har verkligen blivit global!
Hur ser då Missjöborna på sin framtid?

Den moderna skärgårdsbon kan inte, som tidigare, leva på kombinationen fiske/jakt/jordbruk. Inte heller kan den vanlige skärgårdsbon längre genom köp förvärva en skärgårdsfastighet. Det får mer penningstarka personer göra. Men viktigt är att den unika naturen vårdas och hålls i hävd. Här har den moderna skärgårdsbon en möjlighet, och man ser följande tre utkomstmöjligheter:
· service – entreprenad – miljövård – betesdjur
· IT-teknik kan öppna nya nischer
· +55-åringar blir permanentboende och serviceberoende skattebetalare
Alltså: Samma problematik och samma förslag på lösningar som vi själva har !

Sommarfesten

I sedvanlig ordning firades sommarfesten den tredje söndagen i juli. Gråa moln hängde över Björkudden, men regnet, som forsade ner över Valdemarsvik, nådde inte Gryt och avskräckte inte heller de ca 400 besökare som kommit till Björkudden. Årets tema ”Mat” lockade besökarna till avsmakningstältet där det vankades kläsost, jum-jumkaka, enrisdricka och hemkärnat smör.

I Östra boden drog Sixten Magnusson vant igång den gamla Alfa-Laval-separatorn ur vilken det snart flödade såväl grädde som skummjölk. Ville man se hur grädden förvandlades till smör kunde man bevista Anna Marias filmvisning. Hon har med sin filmkamera dokumenterat mjölkens väg alltifrån mjölkningen hos Kalle i Hagaborg till smörberedningen i köket i Forshem. ”Mat” var också temat i det sommartal som hölls av Erland Forsström.
Han gav recept på många mer eller mindre vanliga, men mycket kulinariska, anrättningar
Årets gästartister Bengan Jansson och Peter Gardemar drog ner många och välförtjänta applåder.

Låt mig nu till sist skänka er följande utdrag ur en lärobok för unga kvinnor utgiven på 1800-talets senare del. Boken har tillhört Bettan Magnussons farmor Lotten Fagerberg från Lervik.

UTDRAG U R
”EN HUSTRUS PLIGTER PÅ 1800-TALET”

Husfadern innehar den förnämsta platsen i familjen. Och om han fordrar att främst af alla blifva åtlydd och betjenad är detta helt enkelt hans rättighet.
Mången, eljest god man, blir kinkig och retlig om hustrun ej fäster afseende vid några hans vanor, några hans infall, kanhända om han får vänta på sin middag, sin morgontidning; om hans rock icke är borstad, hans tändsticksask icke på sin plats; om rullgardinerna äro snedt uppdragna, om pianot står öppet, om huspigan går i nedkippade skor, med mera, som ej så noga kan specificeras.

Därför är det en af husmoderns pligter mot mannen att vara uppmärksam på hans önskningar.

Är han en god och finkänslig man vinner hon dermed att han också blifver uppmärksam på hennes önskningar. Är han det icke, vinner hon ju alltid, med uppoffring av tid och bekvemlighet ett lugn, som aldrig skulle ha funnits om hon åsidosatt mannens önskningar.

En annan af hustruns särskilda pligter mot mannen är att tillseatt de tider mannen tillbringar i hemmet för honom görs så behagliga som möjligt. Skurning och dylika göromål bör ordnas så att de så lite som möjligt störa honom. Barnen skola vänjas att icke besvära honom, så snart han yttrar minsta önskan att få vara i fred. Med ett ord; då mannen är hemma må trefnad och harmoni råda överallt.

Må man ej tro att detta är ”för mycket”, att mannen ej har rätt att fordra all denna omtanke. Han har full rättighet därtill, ty det heter icke för ingenting, att Gud gjorde kvinnan till ”ena hjelp”.

 

Margareta Andersson, sekr.

 

Artiklar publicerade i Grytsbladet nr2 2005

2005-12-05 : SM i fårvallning : Läs berättelsen här.
2005-12-05 : Skjutvarning : Läs berättelsen här.
2005-12-05 : Capstan m.m. : Läs berättelsen här.
2005-12-05 : Nya Grytsbor : Läs berättelsen här.
2005-12-05 : Gryts Hembygdsföreningen : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Gryts Biblioteksföreningen : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Gryts Skärvårdsföreningen : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Halvor tröskar : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Planprogram Fyrtorp 1:114, 1:4 : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Grytsbladet nr2 förstasidan : Gå tillbaka här.

 

Gryts Sockenförening