Grytportalen Gryts skärgård

Startsidan

Annonser
Gryts Skärgårdspensionat
Kättilö båttransporter
Fullservicemarina i Gryts skärgård .
Finnö fisk & Grådsbryggeri
Olja & Entreprenad AB
Allvärmeteknik - Värmepumpar för hus och hem!
Gryts skärgårdsfrakt
Valdemarsviks Sparbank
Tingvalls mureri
Magnussons Byggvaror
Bygga OM, TILL och NYTT!
Ida på Udden
Gryts tomater Lagermans Handelsträdgård
Ledig Annonsplats
Annonser


Föreningar
Snäckevarps Samfällighetsförening
Föreningar

<< Tillbaka <<

<< Tillbaka <<

För en brukad och bebodd skärgård

med rent vatten och rikt biologiskt liv

i ett väl hävdat och med ömsint omtanke

bebyggt kulturlandskap. Gryts skärgårdslandskap

Gryts-Skanken

Medlemsblad för Gryts Skärvårdsförening


Grytsskankar, så kallades skärborna från Gryt av St Annae hankar, av
Tryserums trattar och av Ringarums vargar, men även av Roslagens kalvar.

Skansen som symbol. För framgång eller tillbakagång? För hänsyn eller obetänksamhet ?

"Men skärgården får ju inte bli något Skansen" är en replik som i olika varianter kan möte en skärvårdare. Påståendet är sant. Vad som inte stämmer är det inledande "menet". På två sätt. Skansen är sedan mycket över 100 år ett framgångsrikt och väl marknadsfört företag. Jag har erfarit det som en gång anställd.

Världens första friluftsmuseum har levt på att anspassa sin "produktmix" till tiden. Ingen förstening där. Det är det ena. Det andra är att intet som människan skapat står stilla. Det förstår även skärvårdaren. Kulturlandskapet är mänskligt och om det skall kunna bevaras måste vården innehålla ett moment av utveckling.
Gränsen går inte mellan Skansen och nutid / framtid, utan mellan det väl vårdade, hänsynsfulla och genomtänkta å ena sidan och det konventionella och obetänksamma eller rent av hänsynslösa å den andra.

Vår styrelseledamot, arkitekten SAR Frans Liliedahl beskrev i förra numret hur han försöker bidraga till en eftertänksam och högklassig utveckling av bebyggelsen i vårt landskap. Han har bland annat i Kråkmarö och Gräsmarö visat, hur man kan kombinera dagens bostadsönskemål med hänsyn till byggnadstraditionen.

Vården av bebyggelsen, liksom vården av vårt åkerbruks- och beteslandskap, hör till de av vår förenings huvudämnen, där dagens generation i Gryt verkligen har makt och möjlighet att göra bestående insatser till egen och kommande generationers fromma. Genom engagemanget i Betesprojektet har många av våra medlemmar visat ett enastående och generöst engagemang i denna del av skärvården.

Invigning av tre lagårdar stundar. Men det viktigaste återstår, nämligen att organisera uppröjning och hävd av öar som förfallit. Det kommer att kräva generöst engage-mang från många markägare och myndigheter och konstruktiv samverkan med de tre boskapshållarna. Det är de som kan rädda vårt landskap och bevara en viktig del av livet i skärgården. Om myndigheter och markägare ger dem sådana ekono-miska villkor att skärvården kan ge dem deras bärgning.


Betydligt svårare är det för oss att göra insatser för Östersjön. Den sjö som Miljövårdsberedningen fruktar kan vara i en förfallssituation utan återvändo. Vår medlem Sten Silverbåge diskuterar dessa svåra frågor med berörda myndigheter och veten-skapare samt med föreningens styrelse. Han och vi slits mellan hopp och fruktan, lust att hjälpa till och vanmakt inför de hopande kemiska /biologiska /medicinska problemen och de politis-ka svårigheterna inom och utom landet. Att vi alla kan komma att tvingas till stora förändringar av livsstil och till kostsamma anpassningar, är det lika bra att inse.

Havsmiljökommissionens ordförande summerade läget för Östersjön i sin rapport sålundax: "Det förvaltningssystem som fört oss till vägs ände, är sannolikt inte det som kan föra oss åter till en frisk sjö." Han krävde helt nya och andra tag. Bra nära vägs ände är även fiskevården i Östersjön och det bisarra förvaltnings-system som kallas " Fritt Handredskapsfiske". Det kan inte heller föra in fiskevård och fiskebruk i rätta banor.

I Atlanten och Östersjön har man sett hur torsken fiskats ut. Skälet är det man kallar Allmänningarnas tragedi . En tragedi som helt i onödan introducerades i skärgården år 1985 med frifiskereformen. Även till denna följetong återkommer vi i detta nummer. Här kunde en bättring enkelt åstad-kommas, men den politiska viljan eller modet saknas.

Alla medlemmar önskas en god sommar och hälsas välkomna till sommarens möten.

Per Gräslund

 

Artiklar publicerade i Gryts-Skanken Nr 1 Maj 2005

 

2006-01-04: Kråkmarö : Läs berättelsen här.
2006-01-04: Minnen: Läs berättelsen här.
2006-01-04: Vad säger skärgårdens namn?: Läs berättelsen här.
2006-01-04: Vattenskoterfrågan: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Fiskeguiderna vårt nya adelsfrälse?: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Betesprojektet ladugårdarna: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Häradskär: Läs berättelsen här.
2006-01-05: En skärkarls dikter: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Ny Arrendator på Ämtö stugby: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Notiser: Läs berättelsen här.