Startsidan

Redaktören har ordet

Jag har blivit utsedd att ta över som redaktör för Grytsbladet.
En utmaning som jag hoppas kunna klara med hjälp från alla Grytsbor och från er som gästar vår socken också naturligtvis.
Varför jag som nyinflyttat tar på mig en sådan här roll, undrar väl många. Men jag är nyfken på min nya hembygd och de människor jag möter eller redan har mött. Dessutom tycker jag om att skriva.

Jag ska försöka beskriva känslor som jag haft i och med att vi lämnade Linköping där jag bott hela livet i princip. Vad som fått oss att flytta långt bort från stadens puls, stora shopingcenter och dessutom lämna ett tryggt jobb. I c:a 25 år, har min sambo och jag seglat i Gryts underbara skärgård. Var vi än befunnit oss på havet så har vi alltid längtat tillbaka till de vackra klipporna här. På vintern har vi suttit hemma och tittat på bilder och längtat hit.

Så en dag bestämde vi oss för att besöka husvisningen i Fyrudden, inte med tanke på att flytta till det stenröse vi möttes av. Men utsikten var och är fantastisk.

Vi hade goda vänner som byggt i Snäckevarp, vi hörde att de trivdes så fantastiskt bra. Efter visningen var vi fast, vi skulle flytta hit för gott. Vi åkte hem och planerade, ritade om och vägde för och nackdelar mot varandra. Vi låg i båten hela sommaren och fantiserade och ritade.
Vi jobbade ju heltid båda två, men skulle nog kunna pendla och ha en övernattningslägenhet kvar i stan. Så vi slog till, inom 4 månader hade vi skrivit på, lagt ut det gamla huset i Linköping till försäljning och 10 månader senare flyttade vi in på Snäckuddevägen.

 

I bitande snöstorm den 15:e mars 2006. Det kunde inte vara sämre start än den vi hade, det var strul hela tiden. Men det är en annan historia och glömd nu.
Vi vågade dessutom anta budet från vår arbetsgivare att sluta jobba med visst avgångsvederlag. Mitt beslut, var kanske något verkligen någon annan skulle ha tänkt till lite längre på, men jag var så klar med att jag vill bo här, leva här och då fanns inget annan beslut än att sluta mitt jobb. Jag hade redan tagit kontakt med Valdemarsviks kommun om att kunna jobba som timvikarie och det var inga problem.

Jag är redan i full gång och jobbar och trivs dessutom med det jag gör. Från att tidigare jobbat som inköpare har jag övergått att jobba i
Hemtjänsten. Jag känner att det nya jobbet ger mig mer kvalité än det gamla, även om lönen skiljer sig markant. Men det är kvalitén jag vill ha.

Varje morgon får vi vakna och se havet, solens olika skiftningar utöver Flisdjupet. Häradsskär som blinkar emot oss på kvällen och månen som strör guld i vattnet. I sommartider kunna sitta på altanen och känna ljum sommarbris till morgonkaffet, är få förunnat. Eller att ta med picknickkorgen, tillsammans med goda grannar och ta kvällsmackan vid strandkanten. Eller att gå bryggronden i hamnen, köpa en glass och räkna in alla båtar. Eller att se Östersjöns armada med vackra vita segel, leta efter natthamn eller som just lagt ut efter att ha gjort sina inköp i Fyrudden.

Att kunna gå fina promenader på stigar, lyssna på fåglarna, plocka blommor och bär. Se rådjuren genom fönstret beta på ängen, stanna bilen för fasaner som sätter upp näbben när de går över vägen så stolta. Huggormar med sina zig-zagade ryggar (vet inte om jag gillar dem…) Och se alla vackra trädgårdar som prunkar i regnbågens alla färger. Här är luften så hög och ren att andas, man mår bra både psykiskt och fysiskt.

Här finns allt!

Men något saknar man väl, undrar ni. Naturligtvis. Till en början saknade vi information runt friskvårdsanläggningar. Vi var vana med närhet till jympa och spinning, som höll i gång våra trötta kroppar efter dagar på kontoret. Ryktet sas att det fanns någon form av jympa i Gryts skola, men jag kunde inte hitta några affischer eller vem som var ansvarig. Så jag forskade lite och fick veta att det faktiskt fanns och jag har besökt den några gånger. Jag hoppas innerligt att det blir jympa även till hösten , då jag lovar att delta mera.

Som nyinflyttat vill man bli en i gänget.
Vintern tror många är tyst, karg och trist här. Men Gryt lever även då. I Gryts kyrka underhålls vi med fina musikarrangemang. Vi har fint luciafirande och en julmarknad.

Affären i Fyrudden har öppet året runt, alla dagar, och här är vår kärna. Den värme vi känner att få ha den kvar är underbar. Jag minns särskilt nyårsafton, då affären var full med folk som fyllde på sitt förråd av chips, dricka osv. för kvällen. Vilken stämning det var.

Den här vintern har inte isen legat ute på havet, så båttrafiken finns där även vintertid så länge det finns boende på öarna. Och vi hoppas att de ska kunna bo där ute länge till. Snön här är vit, riktigt vit. Här finns inga utsläpp som skitar ner luften.

I området där vi bor, finns både nya och gamla boende. Här pratar alla med varandra och hjälps åt. Det märks att folk trivs och bryr sig.

 

Barbro Pettersson

 

Artiklar publicerade i Grytsbladet nr1 2007

2007-06-17 : Gryts Hembygdsföreningen : Läs berättelsen här.
2007-06-17 : Gryts Skärvårdsföreningen : Läs berättelsen här.
2007-06-17 : Gryts Biblioteksföreningen : Läs berättelsen här.
2007-06-17 : Nytt Seniorboende i Gryt : Läs berättelsen här.
2007-06-17 : Redaktören har ordet : Läs berättelsen här.
2007-06-17 : Landbygdens dag vid Fyrudden : Läs berättelsen här.
2007-06-17 : Grytsbladet nr2 förstasidan : Gå tillbaka här.

 

Gryts Sockenförening