"ett framtidsprojekt"
För en brukad och bebodd skärgård, med rent vatten o rikt
biologiskt liv, i ett väl hävdat och med ömsint omtanke
bebyggt kulturlandskap.
En skärvårdsförening med landskapsvård som ett huvudsyfte
kan, egendomligt nog kan man tycka, uppleva att det på sina håll
finns motstånd att övervinna. Det betyder att vi har skäl
att fundera på hur vi genom t ex prevention – reell och genom
information – kan minska uppkommande missuppfattningnar och motstånd.
Här kommer några aktuella exempel och synpunkter.
Lokalt finns missnöje med kor som går genom gärdesgårdar
och betar på fel ställen, t ex i blomsterrabatter.
Visst gnissel hörs då kraven på rening av skärgårdens
avlopp växer samtidigt som korna fritt använder mark och vatten
när de befriar sig från sitt ”avfall”.
Från vegetarianerna kan man även få veta att kött
produceras på ett föga miljövänligt sätt.
I SvD i dag läser man rubriken ”färre biffar snabbaste boten
mot växthusgas.” Endast omlagd mathållning kan minska växthusgaserna
radikalt.
Först bör påpekas att kort efter det att dagens öar kom upp över havsytan, så blev de hemvist för skärgårdsborna och deras djur. På naturens grund har dessa kompanjoner under sin strävan att överleva format landskapet. Det går inte att upprätthålla det ljusa och lättframkomliga kulturlandskapet med inslag av åker, äng och hage utan boskap. Försvinner kompanjonerna tar en ny urskog som aldrig tidigare funnits överhanden. I den tar intagorna av tomter och bebyggelse större eller mindre plats.
Husen blir mer eller mindre väl inpassad i natur och kultur. Allt beror på hur bebyggelsepolitiken och kommunplaneringen utformas. Men en levande skärgård med rötter i skärgårdsnäringarna blir det inte. Fritidsbebyggelse av högt marknadsmässigt värde blir det antagligen ändå enligt knapphetens ekonomiska följder. Men en skärgård av högt natur- och kulturhistoriskt värde för en kvalificerad och bildad publik blir det inte och inte heller den vårdade skärgård som vi arbetar för.
För alla som är inblandade i betesdrift som boskapshållare,
markägare eller organisatörer av skärvård är det
viktigt att minska motstånd mot boskapshållning genom bl a:
Att hålla betesmarkerna väl stängslade och att snabbt bota
alla sådana brister i gärdesgårdar och grindar som trots
alla förberedelser alltid upppkommer på grund av de fyrbenta
kamraternas obändiga sätt att övervinna hinder för att
nå en eftersträvad godbit i form av gräs och grönska.
Tomtägare skall inte behöva finna kor i kökslandet och ingen
skall behöva finna dem på andra marker än dem som är
avsedda för bete. Detta är elementärt men ytterst viktigt
för trivseln och för att öka förståelsen för
djurhållningen.
Att i möjlig mån undvika att stora mängder gödsel koncentreras på mindre områden eller t ex på känsliga stränder genom att betet sprides och att djurantalet anpassas till olika områdens kapacitet som recipient av gödsel och urin.
Tomtägare och sommargäster bör informeras om betets stora betydelse för det landskap som de vill vistas i och njuta av. Att boskapen har gammal hemortsrätt på öarna kan vara värt att framhålla. Gårdarna på öar som Kråkmarö och Fångö har under många sekler haft några av Gryts sockens största boskapsbesättningar. Betesdjurens samlade styrka uppgick på Kråkmarö till ca 30 enheter.
Fångö hade antagligen fler djur samt tog dessutom emot sommarbetesdjur
från fastlandet.
De bofasta befolkningarna uppgick under 1800-talet till ca 100 personer
på Kråkmarö och som mest ett par hundra människor
på Fångö.
Ändå tyder ingenting på att man överskred öarnas
och vattnens förmåga att utan biverkningar taga emot gödsel
och urin.
Det beror sannolikt på att så väl kornas som människornas avföring togs om hand ganska effektivt av åkrarnas, ängarnas, hagarnas och de övriga betesmarkers växtlighet och således spreds över stora ytor. Denna spridning gäller fortfarande för de sommarbetande djur som har tillräckliga områden att beta på. För vintergödselns hantering finns strikta lagar och förordningar.
Att korna måste ha tillträde till stränderna för att
kunna finna dricksvatten torde alla förstå men ofta kan viss
styrning åstadkommas.
När det gäller notisen i Svenska Dagbladet om betesdjurens betydelse
för växthuseffekten finns skäl att läsa vidare i artikeln.
Fakta är enligt FAO och Världsbanken att konsumtionen av kött
har femdubblats sedan 1950. Djuruppfödningen svarar för 2/3 av
utsläppen av den kväveoxid. 35-40 % av den metan och 9 % av den
koldioxid som människan förorsakar.
(Källa SvD den 19/2 2006 och FAO:s rapportens författare Henrik
Ennarts blogg: svd.se/blogg)
De stora utsläppen beror dock på att den moderna boskapshållningen bygger på olika typer av kraftfoder baserad på frön som odlas på åkern i form av t ex soja och majs. Denna diet är dels ofta mindre lämplig för djurens välbefinnande dels orsak till stora gasutsläpp från djuren. Till detta kommer den stora gödsel och energiåtgången vid sädesodlingen inklusive energiåtgången vid alla transporter mm.
Djur däremot, som föds på bete och på lokalt odlat gräsfoder ingår dels i en naturligt cirkulation baserad på gräsproduktion som helt bygger på fotosyntes och utnyttjande till fullo av kons magar. Magarna är en högeffektiv fermenteringsanläggning som således däremot ej mår bra av frödiet, som dock föranleder snabb tillväxt.
Rapporten anger att stora förbättringar kan uppnås genom att lägga om djurens foderhållning. Detta stämmer med Världsnaturfondens WWF.s bedömning som är att betesdrift med frigående djur på naturbetesmarker är i alla avseenden miljövänligare och därtill producerar bättre kött än sädesuppfödning av uppbundna djur.
I TV 1 och programmet Agenda klassades nyligen svenskt nötkött producerat i svenska hagmarker som det mest miljövänligt producerade köttet av ett stort antal underökta köttslag.
Det synes mig som om Gryts Skärvårdsförening slagit in på den rätta vägen. Det gäller att göra vår omgivning medveten om detta och att genom förutseende minska eventuella tveksamheter och problem.
Per Gräslund
2007-06-17 : Gryts Hembygdsföreningen : Läs
berättelsen här.
2007-06-17 : Gryts Skärvårdsföreningen : Läs
berättelsen här.
2007-06-17 : Gryts Biblioteksföreningen : Läs
berättelsen här.
2007-06-17 : Nytt Seniorboende i Gryt : Läs
berättelsen här.
2007-06-17 : Redaktören har ordet : Läs
berättelsen här.
2007-06-17 : Landbygdens dag vid Fyrudden : Läs
berättelsen här.
2007-06-17 : Grytsbladet nr2 förstasidan : Gå
tillbaka här.