Startsidan

Gryts Skärvårdsförening

"ett framtidsprojekt"
För en brukad och bebodd skärgård, med rent vatten o rikt biologiskt liv, i ett väl hävdat och med ömsint omtanke bebyggt kulturlandskap.

 

Att sträva sig uppåt och vänja sig nedåt.

 

När jag upplever hur behovet av aktiv skärvård på sina håll missförstås eller rent av förnekas, kommer jag att tänka på Harry Martinssons dikt ”De stora problemlösningarna”. Där ger han oss i epigramform visdomsordet: ” ---Man strävar sig uppåt, men man vänjer sig nedåt.---”

Härom året var några av oss medlemmar i Östergötlands Skärgårdsförening inbjudna att besöka gästfria skärgårdsbor i norra delen av Stockholms Skärgård. Vi noterade på hemvägen hur mycket vanhävdade och förbuskade öar vi sett. Det var mycket värre än hemma, tyckte vi. Själv erfor jag att ett par av våra värdar sett samma bild och sörjde över den. En av dem konstaterade med resignation att många inte tycktes bry sig.

”Det verkar som om många inte vet hur en skärgård kan se ut, eller så vänjer de sej”. Den skärgård som vi besökte var här och var offer för vanans och ovetskapens makt. Undantag var förstås Skärgårdsstiftelsens genom bete och bruk väl hävdade hemman.

Vi har kunnat glädja oss åt att ha kvar mer än stockholmarna av den skärgård som skapats, då våra företrädare i skärgården strävat sig uppåt. Det är nämligen så, att den skärgård som vår förening vill vårda och våra medlemmar älskar, är en människoprodukt skapad på naturens grund genom skärbornas månghundraåriga strävan att söka sin bärgning. En strävan som startade så fort den första bergknallen kom upp ur sjön och som pågått så länge brukande skärbor funnits kvar. Skärgården var aldrig vildmark. Den var alltid ett landskap präglat av odling d v s av kultur, särskilt betes- och höfångstkultur. Ingen ö, holme eller skär var obrukat. Ett kulturlandskap är det,

 

Ljuvast är nog det lätta och ljusa ängs- och haglandskapet. Där är det en fröjd att vandra. Sjöfarare såg det från sina däck allt från 1600 talets hertig Johan på Stegeborg, som värnade om strändernas ekar, och 1700-talets skeppareson från Söderköping, Johannes Enholm Eliasson som hyllade det med sina ofta citerade ord om de ”---härliga öjar och holmar ---hwilka af gräsmarker och löfskog så beprydas och utsiras at åskådaren ej utan sinnenas besynnerliga förlustande kan här betrachta naturen i sin fägring---”.

Det är samma slag av väl brukad skärgård som skildrats av och inspirerat Axel Strindberg, Evert Taube, Roland Svensson, Astrid Lindgren och nu senast romanförfattarinnan Linda Olsson från Nya Zeeland och ”Kråckmare” samt många, många fler. vilka genom sin konst påverkat oss alla.

Det är denna skärgård som några behjärtade ägare och brukare i vår skärgård satt sig före att vårda och utveckla genom boskapsskötsel. De samarbetar inom betesprojektet Skärvård i Gryt, i vars regi tre nya lagårdar byggts. Den ökande mängden betesdjur i skärgården kommer att göra det möjligt för fler markägare än tidigare, att få sina ”gräsmarker och löfskogar” väl ”utsirade” genom bete och slåtter, så att de kan ”betrachta naturen i sin fägring” och i sin ursprungliga goda hävd. Vildvuxna holmar med sly och buskage är nämligen intet ursprungligt i skärgården utan tecken på landskapets förfall genom vanhävd.

Vi har turen att leva i en tid då både skattebetalarna och deras ombud från EU ned till länsstyrelsen underlättar skärvården ekonomiskt och genom råd och dåd. Samtidigt finns här några engagerade ägare och brukare som vill vårda socknens öar, holmar och skär.

Skärvårdsföreningen önskar sina medlemmar och andra skärgårdsälskare välkomna att ta till sig kunskapen om skärgårdslandskapets historia och vi unnar dem och alla andra del i Harry Martinssons visdom. Man strävar sig uppåt, men man vänjer sig nedåt.

Varför skulle vi i Gryts skärgård av okunnighet eller lojhet vänja oss vid något sämre än det bästa? Varför skulle inte vi, liksom våra föregångare, på vårt sätt, sträva uppåt mot en välhävdad och levande skärgård?

 

Per Gräslund

Endast ett fåtal exemplar av boken
Kråkmaröborna finns nu kvar

Detta är en unik bok i två band om totalt 800 sidor och skildrar människor och deras levnadsvillkor i Kråkmarö by från 1500-talet till nutid.
Den säljs nu för endast 200 kr och finns hos ICA Gryt, Skeppsfourneringen i Fyrudden, Turistbyrån i Valdemarsvik och Per-Anders Boquist, Gryt (tel. 0123-408 45)

 

Artiklar publicerade i Grytsbladet nr2 2006

2007-01-11 : Gryts Skärvårdsföreningen : Läs berättelsen här.
2007-01-11 : Gryts Hembygdsföreningen : Läs berättelsen här.
2007-01-11 : Gryts Biblioteksföreningen : Läs berättelsen här.
2007-01-11 : Grytsbladet nr2 förstasidan : Gå tillbaka här.

 

Gryts Sockenförening