Startsidan

Gryts Skärvårdsförening

"ett framtidsprojekt"
För en brukad och bebodd skärgård, med rent vatten o rikt biologiskt liv, i ett väl hävdat och med ömsint omtanke bebyggt kulturlandskap.

 

Gryts framtid som skärgårdssocken.

"Vi skall göra som Svenssons gör,
om vi skall göra nått alls."
Det är Povel Ramels karikatyr av vårt konventionella och moderiktiga massbeteende i kommersialismens tid. Den gäller förstås inte oss, men om karikatyren innehåller något korn av sanning, så borde det förstås städas bort. All plats bör ges åt hög kvalitet och skaparkraft. Jag talar om vår sockens framtid.

Vad hör framtiden till?

Vad framtiden bär i sitt sköte vet ingen. Vad vi kan veta är åt vilket håll vi vill försöka knuffa färdriktningen. Då måste man veta var man står och vart man vill.

Dagsläget i Gryts skärgård.

Chefen för Östergötlands museum Gunnar Lindqvist skrev för några år sedan så här i företalet till den mycket lästa skriften Östergötlands Skärgård: "Den östgötska skärgården har en autenticitet, som är större än någon annan svensk skärgård. Den har varken fyllts av små byssor som längs norrlandskusten, eleganta sommarhus eller villor som i Stockholms skärgård eller omfattande båthamnar och stugbyar som på västkusten, --- Genom att östgötaskärgården är så orörd behöver den en särskild aktsamhet och samtidigt stöd från myndigheternas sida.--"
Lindqvist betonade även att här finns bevarat ett näringsliv som består av fiske, jakt och jordbruk samt en kulturhistorisk tradition---.
Därmed har Lindqvist faktiskt givit en bild av var vi står i skärgården och att den ännu lever. Vi vet dock att den lever på sparlåga.

För vem skall skärgården utvecklas?

För dem
som bor där, brukar och livnär sig där,
som äger mark där,
som turistar, fiskar, far på sjön och besöker den,
för dem som via skattsedeln eller via egna inköp och investeringar bekostar dess vård och utveckling och till dem som tar ägareansvar.
Ett intresse bör alla dessa ha gemensamt: Att den skärgård som de lärt sig älska förblir älskansvärd.

Vad är utvecklingens mål?

Ett mål är
Att kulturlandskapet behåller sin friskhet och utvecklas så, att kontakten bevaras med det liv och den odling som skapat det. Det skapades av månghundraårigt skärbruk. Kultur är odling. Bara fortsatt odling kan upprätthålla kulturen. Det gäller all kultur.
Att bebyggelsen utformas så, att detta landskaps karaktär framstår i sin fulla glans.
Att bevara ett levande liv på öar och fjärdar som brukas av bofasta skärbor.
Att utveckla ett näringsliv som ger skärborna möjlighet att skaffa sig sin bärgning genom eget företagande.

Att använda den väl vårdade skärgårdens natur- och kulturvärden liksom själva vården som bas för företagande. Det kan ske genom att göra Lindqvists "autenticitet" till ett säljande varumärke som urskiljer vår skärgård i konkurrensen med all annan skärgård. Säljande inte bara mot tomtköpare och turister utan även mot den fritidssökande befolkningen i resten av kommunen, landet och världen, mot dem som vill placera företag i Valdemarsvik och uppskattar god miljö för sina anställda, mot myndigheter som styr över mycket i skärgården och mot skattebetalarna utan vars vilja att "köpa skärvård" skärgården kan komma att stå sig slätt.

Vad föreslår vi?
den friska sjön

Den friska sjön med sitt lika friska innehåll av växter, fisk och andra djur måste återskapas nästan kosta vad det kosta vill. Det är förvisso en nationell och internationell angelägenhet men även en lokal. Kommunens ökande lokala insatser måste i princip applåderas

Fisken

Vården av fisken och fiskeförvaltningen måste förbättras genom att det lokala ägareansvaret återställs. Fritt fiske är en tragedi inte bara när det gäller torsken i haven utan även när det gäller abborren, gäddan, gösen och laxöringen i skärgården. Fenomenet kallas allmänningarnas tragedi och dess förödande verkan är allmänt känd. Ändå har den införts och bibehållits frivilligt i Sverige genom kortsynt och populistisk politik. Det är en tragedi även därför att det fria fisket minskar skärbornas möjligheter att skaffa sig sin bärgning genom den egna eller arrenderade fastighetens marknadsmässiga avkastning.
Fiskerätten är en del av fastigheten. Lika lagfaren som rätten till stuga, åker och skog.

Ängen och hagen

Vården av kulturlandskapet liksom fiskevården kräver bofasta skärbor som brukar sina ägda eller brukade hemman. Endast genom boskapsskötsel med bete och jordbruk kan det lätta och ljusa hagmarks- och ängslandskap bibehållas, som bland många andra Strindberg, Evert Taube och Roland Svensson lärt oss att älska. Myndigheter, politiker och ytterst skattebetalare måste även fortsättningsvis inspireras till att i allmänhetens intresse upphandla skärvård av skärborna.

Sinnenas underbara förlustande

Vi vill att våra barn och barnbarn skall kunna utbrista i följande citat från år
1753: "---utseendet av denna skärgård är av naturen så väl och behagligen anlagd, att konsten aldrig kunde pryda den bättre--." Författare var skepparesonen Johannes Enholm Eliasson från Söderköping. Vad han och naturälskare långt in i vår tid inte insåg, men alla nu lärt sig, var hur mycket naturen hjälpts på traven av skärbornas liar och räfsor samt deras kor och får. Utan hävd och bruk hade fjärdarna och sunden omgivits av ogenomtränglig djungel och inte varit med :"---härliga öjar och holmar omgivna, vilka av gräsmarker och löfskog så beprydas att åskådaren ej utan sinnenas underbara förlustande kan här betrakta naturen i sin fägring" för att åter fritt citera Enholm.

Samhällsansvaret

De kommunala och regionala myndigheterna och politikerna måste ständigt ges incitament att fortsätta och vid behov förbättra den progressiva politik i fråga om transporter, social service, skolservice mm som nu och i framtiden krävs för att göra det möjligt för familjer att bo och verka på öarna. Kommun, kommunförbund, landsting och länsstyrelse har lagliga redskap för att bidraga till vården av det bebyggda skärgårdslandskapet. Strandskyddet måste upprätthållas om skärgårdens karaktär och unika kvalitet skall göra Gryt till något annat än en sådan skärgård av vilka det går tretton på dussinet. Oexploaterade stränder kring "---de sköna vattusträckningar som löpa från fasta landet ut till hafs---" kan bli en verkligt avgörande konkurrensfaktor.

Bebyggelsens läge och utseende

Bebyggelsen i skärgården behöver all tänkbar omsorg. Viktigast är att ny bebyggelse placeras med omtanke i landskapet och ansluter till väl bevarad äldre bebyggelse i byar och enkelgårdar. Till planerare, tillståndsgivare, säljare, köpare, exploatörer, ägare och byggare vill vi säga: Tag lärdom av månghundraårig funktionell erfarenhet som blivit inte blott till ett estetiskt mönster i skärgården utan även till en karaktärsegenskap.

Bygg inte i blåsten på bergtoppar och stränder. Bygg med berg och impediment bakom stugans nordvägg samt med äng och åker framför. Lämna den odlade marken i fred. Anslut placeringen till äldre bebyggelse inte bara mekaniskt i meter räknat utan främst funktionellt. Placeringen av vägar och nya hus är viktigare för skärgårdens karaktär än stugans egen arkitektur. Men givetvis är det lätt att skapa otrivsel och brist på harmoni genom vårdslös, extremt självhävdande eller obetänksam byggnadsstil.

Omsorg, planering, kompetens

Valdemarsviks kommun borde göra vården av skärgårdens bebyggda landskap till en huvudpunkt i kommunens satsning på sin egen framtid. Det kräver att bebyggelsepolicyn i skärgården tänks igenom. Sannolikt vore det en
mycket lönsam investering att skaffa kompetens inom det område som en
god stadsarkitekt kan utveckla. Kostnaderna för tillgång till sådan expertis borde kunna delas med grannkommuner.

Detaljplaner

För att kunna planera öarnas bebyggelse vill vi föreslå att kommunen i samarbete med markägarna gör detaljplaner för de bebyggda hemöarna. Söderköpings kommuns och Aspöja byalags samarbete kring öns utveckling kunde ge inspiration till en sådan planering som omfattar även det viktiga landskapselement som vägarna utgör.

Hotet från efterfrågan

Prisutvecklingen på skärgårdsmark håller på att ta en svindlande fart. Det kommer att bli frestande att finna ekonomiska och politiska vägar som leder till hårdexploatering även av vår skärgård. Får det ske, kommer hela tanken på att utveckla Gryt genom dess särart att omöjliggöras. Det skulle lätt kunna leda till att vi motståndslöst gjorde skärgården till den utslätade produkt som Povel kanske trodde att "Svenssons" ville ha. Kvarvarande skärbor kommer av många skäl inte att kunna behålla och ärva sina hemman. Det levande och självständiga livet i skärgården skulle få sämre villkor.

Natur- och kulturturism av excellent kvalitet

En pusselbit till vill jag nämna som borde utvecklas i skärgården. Det är företagare som med kunskap och stil ville utveckla en turism som byggde på vårt landskaps förutsatta unika utveckling Det finns många förebilder för hur man i andra skärgårdar på skärbrukets och skärgårdskunskapens grund startat natur- och kulturturism av lönsamt slag. Vem gör den insatsen i Gryt?

En fantastisk chans

Vår förenings budskap är: Vi i Gryt har en ovanlig chans att skapa något eget och förnämligt på den grund där vi står. Vi tror att vi gemensamt inom socknen kunde finna förbättrade former för utveckling genom samarbete till skärgårdens och socknens fromma. God skärvård är en nyckelfaktor. God kommunplanering och ambitiöst företagande på äganderättens grund är andra. Skall medborgarna och deras föreningar leverera en ny avstamp eller medborgarna och deras politiker? Vem kommer först med de förlösande idéerna?

Gör inte som Svenssons gör

Framtiden för Gryt ligger dock inte i "att göra som Svenssons gör". Den ligger i skapande av en egen kvalitetsprofil. Det tror Gryts Skärvårdsförening

 

Per Gräslund

 

Artiklar publicerade i Grytsbladet nr1 2006

2006-06-06 : Det kom ett brev… : Läs berättelsen här.
2006-06-06 : Algblomning : Läs berättelsen här.
2006-06-06 : Gryts Skärvårdsföreningen : Läs berättelsen här.
2006-06-06 : Gryts Hembygdsföreningen : Läs berättelsen här.
2006-06-06 : Grytsbladet nr1 förstasidan : Gå tillbaka här.

 

Gryts Sockenförening