Gryts Skärvårdsförening

"ett framtidsprojekt"
För en brukad och bebodd skärgård, med rent vatten o rikt biologiskt liv, i ett väl hävdat och med ömsint omtanke bebyggt kulturlandskap.

Skönhetens Tabu?

I en nyutkommer skrift som berör Gryts skärgård läser man ”Det finns ingen lag mot att bygga fult.” I kulturtidskriften Axess ägnas ett nummer i höst åt temat modernismen i konsten under den talande titeln ”Skönhetens Tabu”.

Tesen är att skönhet och hantverksskicklighet kan vara på väg tillbaka som accepterade ideal inom målarkonsten. Man anar slutet på modernismens programmatiska avståndstagande från de klassiska idealen harmoni och skönhet. Det som i Axess kallas ett tabu. Avståndstagandet gällde inte bara inom målarkonsten. Inom arkitekturen kom funktionalismen som en konsekvens av liknande tankar med delvis betänkliga politiska anknytningar och gav oss, via KF;s arkitektkontor i Stockholm, t ex konsumbutiken i Gryt. I dessa yttersta dagar fick vi Gryts golfby.

Axess spårar således en vändning. Man upptäckte även att utbildningen i målarkonstens hantverk monterats ned vid akademierna i vårt land och i många andra länder. Konsthögskolorna förlorade ambitionen att utbilda efterträdare till penselns mästare av samma kaliber som Carl Larsson och Anders Zorn. Skönheten och harmonin trängdes undan till konsthantverket och den folkligare konsten. Människornas grundläggande behov av skönhet och harmoni fanns dock kvar. Det har dröjt innan bristen på civilkurage besegrats, trots att många anat att kejsaren var naken.

Har nu det något med Gryt att göra och med Gryts Skärvårdsförening? Svaret är: Väldigt mycket!
Föreningen har under 16 år haft ambitionen att verka för skärgårdens skönhet och harmoni. Egenskaper som många gläds åt, där de ännu kan avnjutas.

En tidig beundrare är vår ofta citerade favorit Johannes Enholm Eliasson, som redan 1753 beskrev våra öar och holmar som ” så beprydas och utsiras att åskådaren inte utan sinnenas besynnerliga förlustande kan här betrakta naturen i sin fägring.” En senare iakttagare med sinne för klassisk skönhet var Evert Taube, som noterade allmogens vackra skärgårdsbebyggelse, då han 1923 passerade Gryt med sin jakt Ellinor på väg från grosshandlarvillornas Stockholms skärgård till sin Västkust” .

Skärvårdsföreningen gläds slutligen över att Valdemarsviks kommun enligt sin kommunplan vill ”värna, vårda och vörda” det kulturlandskap som ju består av skärbornas nyttjade och hävdade natur och deras efterlämnade stugor och bruksbyggnader.

Gryts skärgård har unika förutsättningar för utveckling genom att mer autentisk kultur och natur bevarats än i många andra skärgårdar. Detta sammanhänger bland annat med att den sentida exploateringen genom tomtstyckning, byggande av stugbyar och marinor mm varit begränsad, medan å andra sidan många skärhemman bevarats i ostyckat och relativt ursprungligt skick och bruk. Detta gör Gryts skärgård till en attraktiv boendemiljö men också attraktiv som turistmål. För en hållbar utveckling av skärgården krävs bland annat följande insatser som i många fall kan åstadkommas genom kommunalt ledzarskap och föredöme men som kräver allas vår medverkan som skärgårdsintressenter, medborgare, skattebetalare och väljare:

* Bofasta skärgårdsbor måste få förutsättningar att fortsätta sin verksamhet som hemmansbrukare och därmed som skärvårdare. ·
* Infrastrukturen i form av kommunikationer inklusive bredband,, skolor och social service måste upprätthållas på en god nivå i skärgården,,
*kust och skärgårdsfisket, liksom turistfisket måste ges förutsättningar att överleva inom ramen för en ny förvaltningsmodell som ersätter det fria handredskapsfisket
* skärgårdens vattenmiljö måste förbättras även med lokala åtgärder men främst genom internationella åtgärder
* skärgårdens orörda stränder måste bevaras men skärbornas yrkesverksamhet får därför ej stoppas.
* Obebyggda öar skall förbli obebyggda
*Skärvårdande ängs- och betesbruk måste även i fortsättningen betalas med offentliga medel som stöd till de traditionella och betydande privata insatserna från brukare och ägare..
* Det bebyggda kulturlandskapet måste vårdas och utvecklas ansvarsfullt
* Kommunen bör inrätta en stadsarkitektfunktion med fokus på kvalitet och anpassning till befintlig miljö
* Turismen bör inriktas mot kombinerad fiske-, natur- och kulturturism av högsta kvalitet och hänsynsfullhet

Hur ovanstående förslag kan medverka till utvecklingen av socknens näringsliv framgår av texten i det fullständiga remissvaret.

Om målarkonsten återvänder till en sekelgammal och folklig längtan efter skönhet och harmoni, är det glädjande. Då kanske det blir både finkulturellt och politiskt korrekt att hylla och verka för de värdena och kanske även för hantverksskicklighet på många håll, t ex inom byggandet. Förhoppningsvis leder det till ett starkt folkligt och socialt tryck som omöjliggör hänsynslös, illa placerad och tanklöst hopkommen arkitektur i vår kära skärgård och i dess kustland.

Det är på oss medborgare, grannar och föreningar det ankommer att våga visa vårt skönhetssinne och protestera, när vi spårar något som bryter mot visdomsordet att ”Ingen byggnad är en ö”. Ingen placering av ett hus är bara ägarens ensak. Den berör oss alla. Det säger till och med lagen. Att det inledande citatet om lagens begränsningar på det estetiska området är sant må vi vara tacksamma för.

Det återfinns i Gryts Skärvårdsförenings senaste skrift med namnet ”Byggnadstradition i Gryts skärgård”. Den är ingen juridisk text men Skärvårdsföreningens lilla bidrag till stöd för skönhet och harmoni. Det är utan många ord även en plädering för hänsyn.

Per Gräslund

Referenser:
- Frans Liljedahl och Karin Klöör: Byggnadstradition i Gryts Skärgård
- Axess Magasin Nr 7 2008, 2008-10-21.
- Johannes Enholm Eliasson; ”Enfallige Anmerkningar om de Östgötska
Skäreboars Öfliga fiskesätt uti Östersjön”, 1753.
- Evert Taube; På Kryss med Ellinor, 1923.

Kustbevakningen en av Gryts stoltheter

Kustbevakningen är en trygghet för vår skärgård. Dess uppgift är att skydda vår svenska kust från intrång. De ser bl.a till att fågelskyddet följs, att inga oljeutsläpp görs som kan skada miljö och fågelliv.
Man har också numera befogenheter att stoppa fylleri till sjöss, vilket är ett steg framåt för att förhindra olyckor. I vår skärgård har vi varit förskonade från allvarliga olyckor.
Kustbevakningen i Gryt har nu också fått en svävare, som kan serva bl.a skärgårdsbefolkningen under den kalla årstiden när vädret inte tillåter båttrafik.

Sjöfartverket uppger att man kommer att släcka ner Sandsänkans fyr inom närmaste tiden. Gryts Hembygdsförening har fått förfrågan om att ta över ansvaret för fyren, men har avböjt. Fyren kommer troligen att rivas. Fyrplatsen ligger NO om Harstena.

Artiklar publicerade i Grytsbladet nr2 2008

2008-11-15 : Gryts Hembygdsföreningen : Läs berättelsen här.
2008-11-15 : Gryts Skärvårdsförening : Läs berättelsen här.
2008-11-15 : Gryts Sockenförening : Läs berättelsen här.
2008-11-15 : Notiser: Läs berättelsen här.
2008-11-15 : Hur har sommaren varit?: Läs berättelsen här.
2008-11-15 : Gryt i mitt hjärta….. : Läs berättelsen här.
2008-11-15 : Grytsbladet nr2 förstasidan : Gå tillbaka här.